för varje liten droppe regn som faller ner så finns tankarna hos er.
tankarna tar mig till en annan plats ja vet ej längre hur ja ska vara hur ja ska reagera vill bara gråta vill bara skrika men inget kommer ut.
det känns som om man är fast  i ett mörker att ingen ser eller hör en att ingen bryr sig om det man säger om det som man vill.  ni kan säga att ni lyssnar men hur mkt bryr ni er om det som man säger? 

idag var det farsdag fast än  ingen såg det så ville ja bara gråta så fort ja vaknade  vill fan inte fira nått mer utan familjen ja  vill inte ha den sorgen i hjärtat en gång till men hur många bryr sig om det? 
saknaden tar död på mig  men ni ser det inte.
aja puss o kram på er som vill ha 

saknar er....hatar er...älskar er...